Att vara sann mot sig själv

Jag minns när jag stod på uppfarten i Ottawa 2005 och uttryckte: “Jag vill vara sann!”

Då levde jag ett liv som jag inte längre kände var mitt sanna liv. Jag började söka efter sanningen om vem jag var egentligen, om vad jag ville göra och hur jag ville leva. Det innebar mycket sökande efter min själ och många förändringar. Emellanåt var jag livrädd. Jag lämnade den stora villan i det fina området, blev ensamstående småbarnsmamma och fick flytta till den fattigare delen av stan. Jag fick leva på en liten summa pengar i månaden. Men jag var sann och jag var fri. Det var det viktigaste för mig. Dessutom hittade jag en inre styrka och en tro på mig själv.

Jag skapade mig ett nytt liv. Det tog några år innan det var ekonomiskt tryggt. Emellanåt fick jag gå emot min själ för att kunna försörja mig och mina barn. Men så småningom var jag både sann och hade ett välfungerande liv. Jag kunde stå på egna ben och slapp göra sådant som inte kändes rätt i hjärtat.

Resan fortsatte. Något som känts sant och rätt i hjärtat, kunde plötsligt kännas osant. Jag som trodde att jag nu hade hittat det jag ville och kunde slå mig till ro. Nej, det blev fler val i livet. Jag behövde fortsätta att välja bort det som inte kändes rätt i själ och hjärta. Söka efter det som gjorde det och förändra. Jag slog mig till ro, kände att: Nu har jag hittat min nya sanning, kärleken och glädjen och lever så. Sen kommer den igen, känslan av att det här är inte längre roligt. Jag vill inte längre göra det jag gör. Jag fick skapa tid och utrymme, söka djupare i min själ och förändra det som inte kändes rätt. Hitta själens längtan, glädjen i mitt arbete och skapa nytt – igen.

Vad jag har förstått är att vi behöver vara modiga när vi vill vara sanna mot oss själva. Vi behöver våga känna efter, välja om och skapa om. Och jag tror att många är där just nu i livet – att det är dags att välja om och att våga förändra. Vi behöver offra något för att få något annat. Ofta behöver vi släppa något som känns tryggt, för att gå vidare in i det okända, det vi inte har kontroll över. Mod, tillit och tålamod är viktiga förmågor då. Men vi behöver också handlingskraft och beslutsamhet för att göra våra drömmar verkliga. Feminint och maskulint i balans.

När vi lyssnar på vårt hjärta, på vår själ och är sanna mot oss själva – då är vi omhändertagna – eftersom vi går vår själsliga väg. Vi har rätt att vara lyckliga!

Delarna av min själ – Av Linnea Schönning

För varje år som gick hittade hon fler delar av sin själ. 

Ibland letade hon noga efter dem. Kollade under sängen, plockade bort dammet som kunde skymma. Rensade i garderoben och slängde ut alla kläder på golvet. Vände de ut och in. Men ingenting. Det var oftast när hon inte sökte som hon fann dem. 

En som hon tappat bort. En som någon stulit från henne. En som gömt sig från sorgen. En som väntade på att hennes leende skulle välkomna den tillbaka. De väntade på henne, men först behövde hon lära sig deras spel. Enligt deras regler skulle hon utmanas. Hon skulle göra sådant hon var rädd för. 

Som att öppna sitt hjärta trots riskerna hon var väl medveten om. Som att vara sårbar trots att det inte fanns några garantier för att bli bemött med kärlek. Som att säga jag älskar dig, först, utan rädsla, gång på gång, till alla som fick hennes hjärta att glittra. 

Varje gång hon kände hjärtat slå hårt i bröstet, händerna skaka och andetagen bli hastiga, kom en av bitarna fram. När hon trotsade rädslan och steg ut i mörkret. I det okända. In i dimman där hon inte kunde se framåt. Där fanns ljuset. Där fanns en del av hennes själ som längtade efter henne. Den omfamnade henne och smälte samman med hennes hjärta. 

Och plötsligt en dag stannade hon upp. Nu andades hon lugnt även när hon mötte ett hinder. Med ett leende på läpparna kunde hon älska. Sig själv och alla andra. Hon kände sig hemma i sin egen kropp. Hennes ögon kunde se det vackra igen. I trädgrenarna sjöng vinden melodier för löven, och fjärilarna gjorde piruetter runt blommorna. 

Och delarna av hennes själ höll varandra i hand medan de dansade och jublade i hennes bröstkorg.

Om du vill läsa mer skrivet av Linnea – kan du följa henne på http://www.instagram.com/linneaalmaa/

När man ingenting vill…

Vissa dagar kan vi tappa all inspiration, motivation, mening och sakna mål och handlingskraft. Vi vill inte göra någonting, har inte lust till något och inte heller någon ork. Istället för att tvinga oss själva till att göra något – kan vi acceptera och bara vara. För de som har fasta arbetstider och fasta tider för kvällsaktiviteter kan det vara svårt. Men för de som faktiskt själva kan styra över sin tid – kan det vara väldigt värdefullt att bara släppa taget och kapitulera för en stund, en dag eller flera. Vi kan vänta in vår inspiration. Vi kan vänta in vägledning kring hur vi ska gå vidare. Vi kan vänta in energins återkomst. Vi kan låta dagen gå utan att göra något särskilt.

Tid med sig själv är A och O på den andliga vägen

För att lära känna vår själ behöver vi ge oss tid till umgänge med oss själva. Vi behöver tid för att känna efter, för att reflektera och för att låta oss bli vägledda. När vi är i tystnad hör vi. Vi kan höra vår inre röst. Vi kan höra våra guider. När vi blundar ser vi – vi kan få inre bilder. Vi ser vart vi ska. När det kommer tankar – kan vi titta på dem och se – vägleder de oss eller går de bara på repeat? Är våra tankar vägledande kring vad vi behöver ta hand om? Visar de oss vägen vidare? Eller är de onödiga tankar som vi kan välja bort? I umgänge med oss själva kan vi även känna efter. Vad känns rätt? Vad känns inte rätt? Finns där några känslor vi behöver hantera eller gå på djupet med för att läka gamla sår som skaver? För att bli den vi är ämnade att vara.

Vi behöver även tid med oss själva för vår inre förändrings-, utvecklings- och läkningsprocess. Nya tankar och nya känslor behöver implementeras och integreras i vårt inre. Den andliga vägen är en process framförallt i vårt inre. Med vårt inre skapar vi det yttre. Det yttre är en spegling av vårt inre.

Med ljus och kärlek, Helena

Vem är du i din själ?

Igår skrev jag om andlig livsstil – att hitta sin själ, att lyssna på den och att leva såsom den önskar. Men hur vet vi vem vi är i vår själ? Det finns olika sätt att ta reda på det. Många svar kan vi hitta i vår barndom. Vad tyckte vi om att göra då? Vad tyckte vi om? Hur var vi innan vi blev präglade och började anpassa oss? Tyckte du om naturen? Någon sport? Någon särskild aktivitet? Var du lyssnande eller tyckte om att uppträda? Kom andra och behövde prata med dig? Bar du andra? Underhöll du andra? Gillade du att skriva, måla, rita eller dansa? Vem och hur var du som barn?

Vi kan också se vad vi gillar nu. Till vad vill andra använda oss till? Vad ger oss energi? Vad ger oss glädje? Vad mår vi bäst av? Vad är våra största intressen? “What you love you are” skrev Rumi. Vad älskar du? Hur är den/det? Är det en beskrivning av dig?

Vi kan också använda andliga vägledare som berättar för oss vem vi är i vår själ, vad vi har för gåvor, uppgifter och var vi kommer mest till vår rätt. Vissa andliga vägledare kan se andras själar.

Vi kan även se inom numerologin och inom astrologin vad som kännetecknar oss.

Genom att se på vem som inspirerar och fascinerar oss – kan vi också få idéer om vem vi själva är. Är vi fascinerade av andra som skriver böcker, vägleder, är duktiga på en sport eller är framgångsrika företagare? Eller beundrar vi de som är individualister, är äventyrliga eller familjekära? Vem beundrar du?

Med ljus och kärlek, Helena

Andlig livsstil

Under en tid har meningen “andlig livsstil” återkommit i mina tankar. Igår när jag gjorde yoga och mediterade kom den upp igen. Jag blev vägledd att skriva mer om detta. Vad är egentligen andlig livsstil? Jag fick fundera. Vad jag kom fram till är att det handlar om att hitta sin själ, att lyssna på den och att gå sin själsliga väg i livet.

Min tro är att inom oss alla har vi en själ. Själen är den del av oss som bär på erfarenheter, minnen och gåvor från våra tidigare liv. Den som vandrar från en kropp i ett liv – till en ny kropp i ett nytt liv. Den är vår kod om vem vi är, vem vi har varit och vem vi ska bli.

Andlig livsstil handlar också om att vi tror på något som är större än vi själva – att vi är en del av något större än det vi ser mitt framför oss. Att vi har tillit till att vi är omhändertagna och vägledda i våra liv. Att det är möjligt att ta kontakt och be om hjälp när vi behöver förstå något, få kraft, mod, läkning eller känner oss vilsna och behöver vägledning. Att förstå att vi alla är andliga varelser som har en mänsklig upplevelse på jorden – snarare än att vi är människor som ibland har andliga upplevelser.

Andlig livsstil kan också handla om hur vi vårdar den kropp som vår själ lever i, vilka energier vi lever i, medvetenhet kring och förståelse för livet, hur vi använder och vårdar det jordeliv vi har fått och de människor (själar) vi har runt omkring oss, vad vi använder våra dagar till, vilka val vi gör, hur vi vårdar vår jord, hur vi vårdar och brukar vårt sinne … ja, det finns massor att skriva om. Jag börjar så här, men det kommer mer.

Med ljus och värme, Helena

Kanalisering 7 juli 2020

Vi vill börja med att säga att vi är stolta över det arbete ni gör med er själva nu på jorden. Ni har börjat förstå vad som är av störst betydelse i livet – det är ni själva, ert välmående, era relationer och kärleken till er alla och till livet. Ni har fått ett privilegium att få vara på jorden under denna intressanta och utvecklande tidsperiod – utvecklingstiden och läkningen av Moder Jord. Ni månar nu mer om er Moder Jord, ni månar mer om er själva och ni månar om varandra. Tidigare hade ni så väldigt bråttom att ni inte hann se varandra på riktigt. Nu börjar ni verka alltmer tillsammans, med vissa politiska undantag. Ni har hamnat i ett tidevarv där alla kommer samman för en och samma sak – att vara i harmoni med sig själv och med livet. Vi är glada för att vi får se denna medvetenhet och denna positiva förändring. Tänk om ni inte hade vaknat nu – när hade ni då vaknat?

Vi vet att det har varit en utmanande tid – men ni jobbar på bra med de förändringar som är nödvändiga för er alla. Ni kan inte spinna runt i ett virrvarr av det ni kallar måsten. Ni kan inte rusa fram genom livet. Ni behöver stanna upp och verkligen reflektera, känna, uppleva och se allt vackert som finns både inom och utanför er. Er vackra Moder Jord, er vackra himmel, era vackra sjöar och hav. Nu börjar alltfler ta del av den skönhet som erbjuder er harmoni och livsnjutning på ett enkelt vis. Tack till er alla för er förståelse. Vi vet att vi har varit tuffa mot er – men förändringar behöver ibland knuffas igång med en riktigt knuff i rätt riktning – inte bara små snälla varningar genom våra budbärare. Tack och återigen tack! Amen.

Hjärtchakrats expansion i coronatider

Coroanviruset drabbar främst våra lungor. Lungorna är kopplade till vårt hjärtchakra. Av detta skäl vill jag idag dela en längre text om hjärtchakrat.

I hjärtchakrat handlar det om kärlek, acceptans, förlåtelse, försoning och medkänsla. Det är placerat vid hjärtat och området runt hjärtat. Chakrat är kopplat till vårt hjärta, våra lungor, armar, händer och hud. Demonen i detta chakra är sorg. Rättigheten är att älska. Elementet är luft och planet är venus. Fysiska problem i detta chakra är högt blodtryck, hjärtproblem, astma och lunginflammation.

I hjärtchakrat handlar det om tjänande, kärlek, medkänsla, vänlighet, acceptans och förlåtelse. Att lära sig att älska sig själv och andra. Det är med hjärtchakrat vi utvecklar vårt familjeliv och tvärtom.

När de tre första chakrana är i balans och dina grundläggande behov har blivit tillgodosedda, handlar livet inte längre om dig själv, utan om att ge och dela med dig till andra. Det innebär att du kan ge till andra människor utan att förvänta dig något tillbaka. Hjärtchakrat förknippas med kärlek, vänlighet och medkänsla. När du älskar och accepterar dig själv som du är, är det också lättare att älska och visa förståelse för andra. Det gör att du också lättare känner gemenskap med andra.

Det är i hjärtchakrat våra lägre respektive våra högre chakran möts – det jordiska och det himmelska.

I hjärtchakrat integreras vår ande i det mänskliga livet. I hjärtat är känslan varm och vi har ingen åsikt, vi är neutrala. I hjärtat tonar vi in oss på rytmen och pulsen av våra hjärtslag som är kopplade till den universella pulsen. Vårt hjärtas rytm integrerar alla delar av vårt system och kopplar oss till kärnan av vårt varande. Hjärtats rytm sammanlänkar oss med vår själ och universum och för oss till ett tillstånd av inre frid.

Vårt mål i hjärtchakrat är att upptäcka vårt hjärta som en kraftkälla, inte en önskebrunn för naiva fantasier. I vårt hjärta är kärlek inte längre identifierat med dysfunktionellt beroende av en obalans i sexualchakrat.

I hjärtchakrat upplever vi den universella kärleksvibrationen. Vi öppnar upp för att känna den gudomliga kraften som ger liv till allt. Vi vaknar upp till den andliga kärleken som ett inre tillstånd, som inte är objektorienterat eller beroende av någon människa. Den gudomliga kärleken kommer med oförklarliga mirakel till våra liv.

Hjärtchakrat i balans

Ett utvecklat och balanserat hjärtchakra innebär att man kan känna medkänsla för andra samtidigt som man är neutral och balanserad. Man har kraft att ge utan att förvänta sig en motprestation och man är vänlig mot de som kommer i ens väg.

Hjärtchakrat i obalans

Om hjärtchakrat är outvecklat/ i obalans kan det visa sig i okänslighet, emotionell avstängdhet och brist på medkänsla. Man kanske saknar nära relationer eller känner sig avstängd och isolerad från omgivningen. Man kan ha svårt att älska och ta hand om sig själv och är därmed beroende av andras kärlek och bekräftelse. När man ger till andra utan att själv känna sig tillfredsställd skapas en obalans i hjärtchakrat.

När hjärtchakrat dominerar

En person som domineras av hjärtchakrat är inte intresserad av sina egna behov eller begär utan har en känsla av tillfredställelse och fullkomlighet inom sig. Istället är man intresserad av att hjälpa andra och möta deras behov. När man domineras av hjärtchakrat är man medveten om att det inte finns någon gräns mellan sig själv och andra. Man har insett att när man ger till andra så ger man också till sig själv.

Positiv arketyp

Positiv arketyp är den älskande. Detta är en person som lever från hjärtat. Hon/han älskar villkorslöst och helar människor med sin beröring av värme och acceptans. De generar godhet och är genuint omfamnande och vänliga. Deras kärlek är inkluderande av de som är utanför. De delar sin kärlek med alla. De vet att: att älska är att leva.

Negativ arketyp

Negativ arketyp är skådespelaren/skådespelerskan. Detta är en person vars kärlek är villkorad och har förväntningar på hur och vem de kan älska. Om någon faller utanför ramarna blir de utan kärlek. De älskar på samma begränsade sätt som de själva blivit älskade – dömande och kritiskt. De älskar genom imitation snarare än från äkta känsla. Deras relationer torkar ofta ut eftersom de inte lärt sig att hålla kärleken i sina hjärtan.

Vi vet att vi är i vårt hjärta när vi känner tacksamhet, renhet, ödmjukhet och förlåtelse. Ju mer vi älskar desto mer älskade känner vi oss.

Hjärtchakrats kvaliteter är service, helig transformation och uppvaknande till andlig medvetenhet.

Fysiska aktiviteter som är bra för hjärtchakrat är yoga, massage, healing, beröring, promenader i naturen och dans.

Jag tänker att det är detta coronakrisen handlar om – att öppna våra hjärtan för den villkorslösa kärleken, medkänslan, att hjälpa och värna om varandra och om oss själva.

Av kärlek, Helena

Vill du fördjupa dig mer i chakrasystemet erbjuder jag webbkurser i det.

Introduktionskurs i chakrasystemet – gratis webbkurs

Fördjupningskurs i chakrasystemet – webbkurs

Inom kort kommer även Chakraresan – där ingår både teori och 8 chakrapass med yoga, meditation, affirmationer och suggestioner.

Livet är en gåva inte en börda

Ibland känns livet tungt och svårt. Vad jag kommit till insikt med är att själva livet egentligen inte är så – det är våra egna tankar, rädslor och känslor som får det att kännas så. Om vi vill känna att livet är en gåva snarare än en börda – behöver vi förändra våra tankar, förstå och acceptera våra känslor och möta våra rädslor.

När det dyker upp en negativ tanke kan vi fråga oss – är detta verkligt eller kan jag ändra min tanke till något mer positivt?

När en jobbig känsla dyker upp – kan vi möta den, fråga oss själva – varför känner jag så här och sedan ge känslan acceptans och kärlek.

När vi känner rädsla kan vi fråga oss – vad är det egentligen jag är rädd för. Är jag rädd för att dö? Är jag rädd för att tappa kontrollen? Är jag rädd för att inte vara eller ha tillräckligt? Är jag rädd för att inte kunna hantera det som händer? Vi kan löpa linan ut med våra rädslor – en efter en. Om det jag är rädd för händer – vad händer då? Vi behöver tillit till oss själva och vår förmåga att hantera livet. Vi behöver tillit till livet.

När vi möter våra negativa tankar och våra rädslor med ödmjukhet, förståelse, acceptans och kärlek – då blir livet lättare att leva. För att se livet som en gåva behöver vi se vad vi får. Vi får en kropp som bär vår själ. Med kroppen kan vi uppleva fysisk njutning. Vi får tillgång till moder jord, en oändlig himmel, hav, stjärnor, måne, sol och vacker natur. Vi får uppleva vänskap, närhet och kärlek. Vi får lärdomar av de svårigheter vi möter – om vi väljer att se det så. Vi växer. Vi utvecklas. Vi upplever. Vi känner. Vi är här nu.

Att vara tacksam för det vi har – istället för att kämpa eller känna bitterhet för det vi inte har – det tror jag är nyckeln till att se livet som en gåva.

I ljus och kärlek, Helena

Om att bli älskad såsom man är

De flesta människor har en önskan om att bli älskade såsom de är. För att bli älskad såsom man är – behöver man veta vem man är – utan titlar, materiella ting och ekonomisk egendom. Man behöver veta vem man är bortom görandet – i sitt sanna varande.

När man väl tagit reda på vem man är i sitt varande – i sin sanna natur – behöver man även våga vara och leva så. För hur ska en annan människa annars veta vem man är och kunna älska en såsom man är?

När man väl hittat sig själv – vågar vara och leva så – då behöver man även känna sig värd att bli älskad precis så.

Att bli älskad som man är, i sin sanna natur kan ju verka som något självklart och enkelt – men resan till att bli och leva som sitt sanna jag är inte alltid så lätt och kort. Vi har alla präglingar och föreställningar med oss om hur vi bör vara, som sällan stämmer helt överens med vår sanna natur. För att bli den vi är, behöver vi se vem vi har försökt att vara men inte är. När vi väl sett, behöver vi skala bort det som inte är vi.

Att sedan dessutom möta någon som också gjort resan hem till sig själv och förstått sitt värde – är inte heller alltid så lätt.

Om man har lyckan att möta någon, kan det ändå vara utmanande att leva som sin sanna natur i relationen och i kärleken. Gamla sår, tidigare erfarenheter, präglingar och föreställningar kan väcka rädslor. Vi kan bli rädda för att bli lämnade, rädda för att förlora oss själva, rädda för vad andra ska tycka, att inte vara tillräckliga, rädda för att bli bedragna och så vidare. När rädslorna kommer till ytan – behöver vi kunna se dem och möta rädslorna med kärlek.

För att kunna leva i kärlek i en relation behöver vi känna tillit till oss själva, till vårt eget värde, till relationen, vår partner och till livets gång. Om vi är rädda för att det ska ta slut är det inte kärlek som råder.

Men när två människor väl lyckas leva i sin sanna natur, bli älskade och älska – då kan vi skatta oss lyckliga, vara tacksamma och stolta över det arbete vi har gjort med oss själva. För att få uppleva ren kärlek från och till en annan människa – det är något av det vackraste som finns.

I kärlek, Helena